efficio.

jag kan inte skriva om sånt som händer inom mig när det känns som att det jag får ur mig via mina

fingrar flyger bortom tangenterna, lixom ut genom dörren om inte dörren är stängd. in till vardagsrummet

och till dit alla är. när omgivningen inte känns rätt kan jag inte formulera mig som jag vill. nog bäst

att jag går och gör dörren ett med väggen så mina texter inte försvinner någonstans. jag kan heller

inte låta någon annan stänga dörren. för då får jag en inbillning om att orden kan tala. tala till den

som försöker lyssna till sådant som skrivs ner. jag kan låta helt dum i huvudet. men om ni nu ska

få veta, är det bäst att självaste jag stänger dörren och låter den vara stängd till jag sätter punkt.

jag återkommer.