efficio.

tisdagen blev heldag av studiebesök med restaurang. hårt träningspass och bio med maaaaami. jag besväras över att jag aldrig gråter av filmer längre. senast det hände var i början av juni då min barndomsbästis och jag såg en romantisk film framför bioduken någon dag efter vi båda gjort slut med våra pojkvänner. och vi två kramade varandras händer så hårt för vi kunde inte stoppa tårarna som bara rann. vi trodde att om man ser kärleken spelas upp framför sig på film skulle allt falla på plats!! sen dess har jag inte gråtit en enda gång förutom stunder då jag kvidit av lycka och glädje eller sammanhang vid bråkat med mina föräldrar eller min bror. läskigt men sant. det är nästan 5 månader sedan.

ta mig tillbaka till filmen, kärleken o musikens tårar!